Jag är så trött att jag skulle kunna sov adygnet runt. Dagen har varit sån iaf. Jag har bara ätit på de bestämda tiderna sen har jag bara sovit förutom att jag har varit och handlat.
Vissa dagar kan väl få vara så.
På söndag ska jag vara i kyrkan och öva med min stämma i den "nya" kören, liksom kolla läget lite. Ulrika ska komma och hämta mig och jag kan bara säga att jag är väldigt nervös.
Imorgon är det dags att stiga upp igen vid 5 och redan nu fasar jag över det, det tar verkligen emot att stiga upp vid den tiden och dessutom kommer jag inte hem förrens vid 18, helt enkelt en väldigt lång dag, sen är det mat och därefter är det nästan dags för att gå och lägga mig.
Just nu svider det i ögonen bara för att jag är så väldigt trött men jag har cokså drabbats av lite negativa tankar men det får jag väl ta upp med A imorgon.
Dessutom ska jag träffa en polare nere i malmö medans jag väntar på samtalet med A.
  Ja det var inte mycket meningsfulla saker jag tog upp idag men jag kommer nog på ett tema till en annan dag.

kjam
Anki

Ja jag vet jag har inte skrivit som jag lovat att jag skulle men det får gå ändå. Jag har inte kollat efter men jag sjunger ju som sagt i en kör som heter Andrum i Nosaby. Vill bara säga att jag trivs som fisken i vattnet och det som gör det ännu bättre är att vi har en helt underbar körledare som heter Ulrika, en superkvinna med råg i ryggen. Jag kom in som en liten mygga men tack vare hennes positiva anda så känner jag mig mer o mer positiv och gladare över att jag har sången men tack vare alla andra sångare och sångerskor.
Ok nu blev de sången före artikeln, men men artikeln gick att läsa i lördagens (25/10) kristianstadsblad. Det blev en mycket stor artikel mer än vad jag hade tänkt mig, visst jag hade läst den innan men som sagt inte sett den i tryck, och så var det ju ganska många bilder på mig men som tur är har jag bara fått bra respons av att jag ställde upp. Jag hoppas ju med den artikeln att jag kunde få ågon att våga söka hjälp eller att få andra att kanske tänka efter lite om hur man kan må utan att det syns utanpå. Jag känner mig lite stolt över att jag ställde upp och det är inget jag ångrar.
  Ja den där positiva människan jag ville nämna har jag redan nämnt... Ulrika!!!!
Hon har säkert sina krämpor och allt det där som vi alla männsikor har men jag tycker att hon är hur go som helst och utan att hon vet om det så har hon hjälpt mig väldigt mycket. Jag får min positiva sida att blomma upp på tisdagskvällarna med henne  och alla andra i kören....NI GER MIG GLÄDJE!!!
  Och sen till behandlingen...det går framåt och lite bakåt och sen lite framåt igen, precis som livet. Imorgon är jag ledig som tur är och kan då få sova lite längre.
  Ja sen har jag inte så mycket mer att ta upp...
kul att det finns ngn som läser denna...

pussar från den s.k PYRET

Snart ska jag vara med i kristianstadsbladet, den kommer i nästa vecka på lördag. Den kommer att handla om mitt mående och diverse andra saker, ni får läsa mera på deras hemsida eller också köpa tidningen.
  Jag vet att jag inte varit en väldigt duktig skrivare på länge men återigen ska jag skärpa mig, det är liksom inte så ofta som jag slår på datorn efter att jag varit nere i malmö eftersom jag har varit igång hela dagen men nu måste jag verkligen bli bättre, även om det kanske inte är så många som läser mina inlägg.'
Just det Kören Andrum, det är verkligen kul att ha börjat sjunga igen och jag vill verkligen berömma min kära körledare Ulrika, hon är verkligen duktig. Men som sagt det är kul att få börja sjunga igen för det var så längesedan sist. Men snart ska vi ha ett framträdande, på FN-dagen för att vara exakt.
 Imorgon är det dags för malmö igen, ska inte ha så mycket imorgon, bara självbild men de kan vara ganska tufft och sen är det en hel del hemuppgifter...inga läxor!!! Men svåra är de och jobbiga att gå igenom men jag har klarat de än så länge.
  I helgen ska jag inte göra ngt, ska väl bara slappa som vanligt, sova dagarna igenom kanske läsa en bra bok, sitta vid datorn och kanske sticka lite på min halsduk som aldrig lyckas bli färdig.
Nu har jag iaf skrivit lite men som sagt ska försöka vara lite bättre.

kram för ikväll
angelica

Det är just det som är mitt tema för dagen och det är just det som jag ska göra. Jag läste i lördagens kristianstadsbladet en artikel om en KBT-terapeut och om hans arbete och karriär. När jag satt där o läste tänkte jag mycket på mig själv och hur jag har blivit bemött av olika instanser som har med min psykiska hälsa att göra. Jag fick inspiration att göra min röst hörd, jag vill få min erfarenhet delad med andra. Jag ville få berätta om hur jag har haft det när jag legat på sjukhuset och hur jag har deltagit i diverse olika behandlingar och behandlingshem mm. Jag gjorde som så att jag skickade ett mail till den reportern som skrivit denna artikel och skrev kortfattat om mig själv och mitt liv. Jag ville göra henne intresserad. Och så blev det, jag fick ett mail tillbaka där jag skulle höra av mig till henne och det gjorde jag idag. Vilken respons jag fick, hon var intresserad och hon skulle prata med sin chef och sen skulle hon höra av sig till mig.
Äntligen ska jag få andra att förstå hur det kan se ut från en patients synsätt, hur fungerar psykiatrin, var finns det behandlingar, hur ska man gå till väga om man mår dåligt.
Jag fick iaf söka min hjälp själv, ingen hjälpte mig och idag är jag stolt över det, för det visar ju bara hur stark vilja jag har som vill bli frisk. Men tänk dom ungdomar som inte vågar och som inte har någon som de kan vända sig till, jag vill vara en förebild att det går att ta sig ur sina problem men det kan vara tungt. Man får göra jobbet själv.
  Nu ska jag återgå till mitt arbete med mig själv...mycket i malmö, just nu problemlösning!

kram
angelica