Hata
Det är just det jag gör just nu, jag hatar. Jag hatar att ha en ätstörning som tar upp den mesta tiden av mitt liv, den gör mig deppig den gör mig nervös och framförallt den skapar en antisocial sida av mig själv. Jag kan planera saker som jag ska göra för att sedan i sista stund avboka allt.
Nästa vecka har jag ngt inplanerat varje dag
Måndag: Samtal kl11, filmstudion kl18
Tisdag: Sjukgymnasten tid?
Onsdag: ledig
Torsdag: Idun och A kl14
Fredag: utvärdering med min samtalskontakt+ några fler
Helgen: Inte ett skit
Men jag tycker inte om något, jag har bara mat i min skalle hela tiden, vad ska jag äta? När ska jag äta? Varför ska jag äta? Vill jag ha en äststörning? Vilken väg ska jag ta? Hur ska jag kunna använda mina verktyg när jag behöver dom?
Uanför denna värld är jag ingen...Jag är helt tom, en individ utan någon själ.
Jag känner mig ganska ensam, jag är rädd, jag vill fly.
Jag MÅSTE ha kontroll, över allt tom sådant som jag inte kan ha kontroll över.
Samtidigt måste jag lära mig detta med acceptansen, den är viktig enligt många men det finns så mycket jag inte kan acceptera för jag är för rädd för att göra det, vad kommer att hända om jag accepterar vissa saker.
Tänk om jag då tappar kontrollen över mig själv, att jag hamnar i ett destruktivt tänkande och handlande.
Att allting börjar om igen, att jag hamnar på ruta 1 och att de är då det är försent.
Jag pratade med mamma P innan, och visst jag ska tänka på något som jag vill göra och som jag tycker är kul, jag ska försöka iaf, hoppas att det räcker.
Jag är sjuk men att acceptera de, jag har inte lust med det, det är väl så det ska vara för just nu har jag ingen lust att kämpa emot allt det som är jobbigt. Jag ligger hellre i sängen och drömmer mig bort från allting.
Kanske är det fegt och egoistiskt men de skiter jag i.
Jag vet att det finns många i min närhet som också mår dåligt och jag vill hjälpa dom men jag vill inte ha någon hjälp längre för jag vet inte om jag är beredd för att kämpa så hårt.
Men ändå säger jag HJÄLP....
kram
p.s ska försöka använde denna..kanske ds
Nästa vecka har jag ngt inplanerat varje dag
Måndag: Samtal kl11, filmstudion kl18
Tisdag: Sjukgymnasten tid?
Onsdag: ledig
Torsdag: Idun och A kl14
Fredag: utvärdering med min samtalskontakt+ några fler
Helgen: Inte ett skit
Men jag tycker inte om något, jag har bara mat i min skalle hela tiden, vad ska jag äta? När ska jag äta? Varför ska jag äta? Vill jag ha en äststörning? Vilken väg ska jag ta? Hur ska jag kunna använda mina verktyg när jag behöver dom?
Uanför denna värld är jag ingen...Jag är helt tom, en individ utan någon själ.
Jag känner mig ganska ensam, jag är rädd, jag vill fly.
Jag MÅSTE ha kontroll, över allt tom sådant som jag inte kan ha kontroll över.
Samtidigt måste jag lära mig detta med acceptansen, den är viktig enligt många men det finns så mycket jag inte kan acceptera för jag är för rädd för att göra det, vad kommer att hända om jag accepterar vissa saker.
Tänk om jag då tappar kontrollen över mig själv, att jag hamnar i ett destruktivt tänkande och handlande.
Att allting börjar om igen, att jag hamnar på ruta 1 och att de är då det är försent.
Jag pratade med mamma P innan, och visst jag ska tänka på något som jag vill göra och som jag tycker är kul, jag ska försöka iaf, hoppas att det räcker.
Jag är sjuk men att acceptera de, jag har inte lust med det, det är väl så det ska vara för just nu har jag ingen lust att kämpa emot allt det som är jobbigt. Jag ligger hellre i sängen och drömmer mig bort från allting.
Kanske är det fegt och egoistiskt men de skiter jag i.
Jag vet att det finns många i min närhet som också mår dåligt och jag vill hjälpa dom men jag vill inte ha någon hjälp längre för jag vet inte om jag är beredd för att kämpa så hårt.
Men ändå säger jag HJÄLP....
kram
p.s ska försöka använde denna..kanske ds Kommentarer
Postat av: Fanny
Okej, men har den hjälpen hjälpt dig mycket? <3 Jag är så rädd på något sätt... Men tog de dej på allvar? Hur har de kännts under tiden du har gått där? <3 Berätta lite mer om idun, du får gärna skriva mail till mig :) fiffi[email protected]... <3
Postat av: Mamma P
Kära, söta du!
Du är inte ensam men det är bara du som kan bestämma ifall DU vill ha hjälp.
Du är inte bara sjuk. Det finns massor av friska underbara sidor hos dig. Var rädd om dom sidorna, låt dom sidorna komma fram ännu mer. Tänk på det friska och ta kontroll över de istället för det sjuka. Sätt för och nackdelar emot varandra som du troligtvis gjorde i början av behandlingen på I.
Jag tror på dig och det är vi många som gör.
Massor av kramar
Postat av: Cilia
Tänker på dig hjärtat!
Trackback
