Tänk vad många tankar som vi har. Vi tänker ju hela tiden men vi kommer ju knappt ihåg vad det är vad vi tänker på. Just nu vet inte vad jag tänker på...hmmm låt mig tänka efter...nej jag kom inte på det. Ah nu är jag bara löjlig. Det är väl för jag inte vet vad jag ska skriva om.
Ja nu börjar man räkna ner tills jag ska flytta, ganska snart, lite härligt men ändå lite lömskt. Men jag tror att det kommer att gå bra. Är ganska trött på kristianstad just nu, sitter mest bara inne och gör inget, vad är det för liv?

Fan vad det ska vara svårt att komma på något att skriva, hatar när hjärnan bara strejkar.

Jo en sak kan jag skriva och det var en dröm jag hade i natt. Jag var nere på Idun och skulle äta julbord då förstår ni att det var en mardröm. Jag visste inte vad jag skulle börja att lägga upp, hade helt glömt tallriksmodellen, och dessutom stod det två behandlare bredvid mig och bara stirrade som om jag vore helt enkelt dum i huvudet. All mat bara flög ihop och jag började gråta. Ja de var en galen dröm inte något som jag skulle vilja vara med om.
Det kändes nästan som det var första veckan nere på idun, helt kaos.
Jag kan ibland sakna idun, det var en trygghet som jag kan sakna ibland. Alla behandlare var hur snälla som helst, läkaren, kocken och såklart sekreterarna. Men ibland ringer jag dit bara för att höra deras röster, det var ju trots allt en hel höst som jag var där. Men allt har sin tid och den slutar alltid på något sätt...

Annars så vet jag inte hur dagen kommer att bli, får väl vila lite för jag har fortfarande ont sen operationen.

kramz