Ja det är ganska trist att vara i Växjö. Har ju varit här sen i december och det känns som i en mardröm. Jag har gjort dumma saker för att hamna här, helst skulle jag vilja glömma dom men det funkar ju inte så. Dagarna ser nästan likadana ut och man får verkligen bita ihop för att stå ut, det är liksom inte som allmänpsyk här. Sajnar alla mina vänner. Alla i kristianstad och andra vänner. Längtar tillbaka till skåne!! BUHU


kramar anki