Vad, vilket??
Tack kära morfar och Inga-maj. Det värmer att ni läser mina blogginlägg.
Tallis är en öppnare avdelning här på rättpsyk. En stor härlig villa som ligger en bit bort från "murarna". Det är tänkt att jag snart ska flytta hit. Och det ska bli skönt. Behöver komma bort från avdelningen, det är alldeles för stökigt där. Jag har lite svårt när det är för mycket folk och när det blir stökigt omkring mig. Men här ute på Tallis är det mycket lugnare och bättre.
Jo det är svårt just nu, min svacka håller i sig. Jag får inte gå på frigångar och har ingen stadsperm längre. Min behandlingsresa som jag skulle göra hem till mamma blir inte av. Jag har strulat till det lite för mig. Jag hoppas att jag snart får mina förmåner tillbaka.
Det är svårt att stå emot suget av att inte skada sig, ibland klarar jag det och ibland inte. Men jag gör mitt bästa. Det är ju så länge som jag harr hållt på att det är extra svårt att sluta. Ibland hjälper liksom inte ens krisplanen.
Jag känner mig tom, innehållslös. Är jag verkligen lika mycket värd som alla andra?? Förtjänar jag något bättre??
Varför har jag en psykisk sjukdom som gör livet svårt för mig, vad har jag gjort för fel??
Alla dessa frågor...
kram ANki
Tallis är en öppnare avdelning här på rättpsyk. En stor härlig villa som ligger en bit bort från "murarna". Det är tänkt att jag snart ska flytta hit. Och det ska bli skönt. Behöver komma bort från avdelningen, det är alldeles för stökigt där. Jag har lite svårt när det är för mycket folk och när det blir stökigt omkring mig. Men här ute på Tallis är det mycket lugnare och bättre.
Jo det är svårt just nu, min svacka håller i sig. Jag får inte gå på frigångar och har ingen stadsperm längre. Min behandlingsresa som jag skulle göra hem till mamma blir inte av. Jag har strulat till det lite för mig. Jag hoppas att jag snart får mina förmåner tillbaka.
Det är svårt att stå emot suget av att inte skada sig, ibland klarar jag det och ibland inte. Men jag gör mitt bästa. Det är ju så länge som jag harr hållt på att det är extra svårt att sluta. Ibland hjälper liksom inte ens krisplanen.
Jag känner mig tom, innehållslös. Är jag verkligen lika mycket värd som alla andra?? Förtjänar jag något bättre??
Varför har jag en psykisk sjukdom som gör livet svårt för mig, vad har jag gjort för fel??
Alla dessa frågor...
kram ANki
Kommentarer
Postat av: ingamaj morfar
hej hjärtat DU har inte gjort nått fel det kan drabba oss okså undrar om de forskar på det varför det blir så????ÖNSKAR att jag kunde bära dig över svårigheterna men då lär vi ju oss inte nån metod att komma ur det själv det är redskapen vi behöver!!!!!
tänker på dig o älskar dig som du är.KRAMIZZAR från morfar o ingamaj
Postat av: caroline
tänker på dej,
hoppas de snart lättar lite för dej.
önskar jag kunde trolla bort allt de dåliga, så du fick må bra.
Njuta av livet.
<3 kram
Trackback